|
|
|
|
|
|
|
|||||
| Om Thabela Travel | Resevillkor | Evenemang | Konferens | Biståndsprojekt | Länkar |
|
|||||
 |
 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klimat i Quito Normalt 20-25 grader i solen. Mot kvällen kan temperaturen falla till 10 grader.
Klimat i Galapagos Normalt 25-32 grader i solen. Mot kvällen faller temperaturen något.
Historia Långt innan inkaväldet erövrade Ecuador fanns det i Anderna jordbrukande kulturer. Inkan Tupac Yupanqui förenade dessa kulturer med folken vid kusten 1478 och införlivade dem i Inkariket, vars bas låg i Peru. Atahualpa och Huascar var två av inkahärskaren Huayna Capacs sju söner. Efter faderns död ärvde Atahualpa norra hälften av riket, med hans hemstad Quito som huvudstad. Huascar fick den södra delen med Cuzco. Delningen av riket var ett faktum och imperiet försvagades av inbördeskriget som följde. Spanjorernas conquistadorer nådde Ecuador på 1520-talet. Conquistador är spanska och betyder erövrare. Atahualpa försökte få conquistadorerna som bundsförvanter, men under ett möte 1532 med spanjorernas ledare Pizarro tillfångatogs han istället. Under fångenskapen lyckades Atahualpa få sin halvbror Huascar i Cuzco mördad. Inkan fyllde ett rum med guld som lösen för sin egen del, men blev ändå avrättad av spanjorerna. Från sitt fort besegrade conquistadorerna snabbt de anfallande inkastyrkorna som kom till Atahualpas räddning. Därmed var Inkariket öppet för erövring. Spanjorerna intog Quito två år senare och påbörjade byggnationen av det koloniala Quito, finansierat av Inkans guld. På 1600-talet skeppades afrikanska slavar in i Audencium Quito, som Ecuador då kallades. Den inhemska arbetskraften i form av livegna bönder inte räckte till och därför finns en minoritet i landet med afrikanskt ursprung. Under kolonialtiden införlivades Ecuador under den spanska kronan. Den blomstrande ekonomin byggde på textil- och jordbruksproduktion. Handeln med moderlandet lade grunden till hamnstaden Guayaquil, som idag är Ecuadors största stad med över 2 miljoner invånare. Då Spaniens status som stormakt minskade på 1700-talet började härskarklasserna i kolonierna att kräva självständighet. Ecuador drabbades av ekonomiska svårigheter följt av konflikter mellan folkgrupper. I början av 1800-talet spred sig befrielsekrigen över Sydamerika. Under ledning av Simon Bolívar blev Ecuador 1822 fritt som en del av Stor-Colombia. När denna stat föll isär utropades 1830 Ecuador som en republik. Det unga Ecuador var tidigt splittrat mellan maktcentren Guayaquil och Quito. De konservativa jordägarna i Anderna stod mot de mer liberala handelsmännen vid kusten. Resultatet blev ett politiskt kaos med ständiga presidentbyten och militärkupper. Först mellan 1860-75 stabiliserades politiken under den konservativa presidenten Gabriel Garcia Moreno. Vid sekelskiftet kom borgarklassen till makten och jordägarnas dominans bröts. Kakao var den stora exportvaran. Tjugo år senare var samma kakao orsak till att landet sjönk ner i en ekonomisk och social kris, eftersom världsmarknadspriserna föll på den enda exportvaran. Strejker med militär inblandning och massaker följde. Guayaquils finansiella makt bröts och Quito återfick kontrollen. Mellankrigstiden med världsdepressionen slog extra hårt mot Ecuador och enbart mellan 1931-48 hade landet 21 olika regeringar. Populistiska politiker blev vardagsmat och den mest kända var José María Velasco Ibarra som var president fem gånger. År 1941 utbröt krig mellan Ecuador och Peru om en del av Amazonas. Ecuador förlorade ett stort område. Efter andra världskriget blev bananer den stora exportvaran, vilket ledde till en ökad ekonomisk välfärd. Många sökte sig till arbeten längs kusten. Världsmarknadspriset på bananer föll 1960 och en ny ekonomisk kris följde. Nya strejker och militära ingrepp ledde 1963 till att en militärdiktatur tog över och varade i tre år. Olja hittades 1967 och fem år senare var Texaco på plats. År 1972 grep militären makten igen av rädsla för att politikerna skulle ta hand om oljeinkomsterna. Ropen på demokrati ökade och från presidentvalet 1979 har landet haft ett civilt styre. Flera presidentskiften och ekonomiska kriser förekom igen. Värre blev det 1986 då oljepriset föll kraftigt. På 1990-talet kom en ny politisk kraft – indianrörelsen. Indianerna krävde egen mark och förändringar i grundlagen. I Pastazaprovinsen fick indianerna 1992 laglig rätt till hälften av den mark som de bebodde. Konflikten med Peru blossade upp igen 1995. Nya regeringar och presidenter med populistiska löften varvat med korruption drog in landet i flera författningskriser. I april 2005 avsatte kongressen presidenten Lucio Gutiérrez. Vicepresidenten Alfredo Palacio tog över ämbetet och förväntas att sitta till nästa val. Quito Huvudstaden i Ecuador ligger vid vulkanen Pichinchas fot på 2 850 m höjd. Här bor 1,4 miljoner invånare, till största del mestiser och indianer. Under förcolumbiansk tid (1000-talet) var staden centrum för kungariket Quitu och huvudort för carafolket. Den införlivades i inkariket 1487 och erövrades av spanjoren Sebastián de Benalcázar 1534. Stadens ursprungliga spanska namn är San Francisco del Quito. Världsarvskommittén utsåg 1978 de första tolv världsarven, varav ett var Quito. Otavalo Är den största indianstaden i Imbaburaprovinsen och är känd för sin marknad. Staden ligger i en dalgång omgiven av vulkanerna Imbabura, Cotacachi och Mojanda. Otavalo-indianerna är kända för sin textilkonst. Vävkonsten går tillbaka 4 000 år i tiden och är högt utvecklat med en otrolig färg- och motivrikedom. Otavalo-indianerna finns i hela Ecuador. Förutom sitt textilkunnande är de ett begåvat handelsfolk. Många indianer har genom sin textilförsäljning skaffat sig kapitalinkomster så de har kunnat köpa mark i sitt hemområde. Flera av de närliggande byarna är kända för sin egen säregna hantverkstradition. Cotacachi är till exempel centrum för Ecuadors läderindustri och är speciellt känd för sina polerade kalvskin. I San Antonio är det träsnideri som gäller och huvudgatan är här full av snidade figurer, ramar och möbler. Galapagos Galapagos är en ögrupp med 13 öar belägen i Stilla havet. Den ligger 1 000 km väster om Ecuadors fastland. Ekvatorn går tvärs över Isabella, som är den största ön. Djurlivet på de karga vulkanöarna är extremt rikt med en stor variation av marina djur och fåglar. De flesta är helt orädda.
Galapagosöarna blev nationalpark 1959, vilket innebär att 97,5% av öarnas landyta är skyddad. Då fanns tre bosättningar med sammanlagt 1 500 invånare. På 1980-talet hade antalet invånare ökat till mer än 15 000. Det omgivande havet blev 1986 ett marint reservat. UNESCO inkluderade 1978 Galapagos landområde på sin världsarvslista och 2001 även det marina reservatet. En kall och en varm havsström möts vid Galapagos. De bidrar till att näringsrikt vatten kommer upp till ytan och fukt bildas vid vulkanernas toppar. Mikroorganismer och växter frodas i havet. De utgör näringsunderlag för hajar, havssköldpaddor, sulor, sjölejon och fiskar. På vulkantopparna trivs växtlighet och därmed även jättesköldpaddorna. Eftersom Galapagosöarna ligger så isolerat finns många arter som bara lever just här. De kallas för endemier och några exempel är landleguanen, världens enda havslevande ödla – havsödlan, jättesköldpaddorna, galapagospingvinen, den flygoförmögna galapagosskarven, galapagosalbatrossen, galapagosvråken och de olika specialanpassade galapagosfinkarna. Många av de djur som inte är endemiska arter på Galapagosöarna är istället endemiska underarter, så som exempelvis den underart av brun pelikan och flamingo som finns här.
Klimat i Lima Normalt 25-30 grader i solen. Mot kvällen faller temperaturen något.
I havet utanför Lima möts varma och kalla havsströmmar. På vintern lägger sig därför dimma över staden, fuktigheten blir hög och temperaturen sjunker ned mot 15–16 grader. Det regnar i praktiken aldrig men fukten kan falla ner i form av något som liknar regn (lluvisna eller garuba). Mot slutet av året, då sommaren inträder, klarnar sikten och i december–februari ligger temperaturen oftast runt 20–25 grader. Klimat i Anderna Normalt 15-25 grader i solen. Mot kvällen kan temperaturen falla till 5-10 grader.
Historia I det antika Peru fanns flera stora civilisationer, varav den mest kända är Inka. Ett annat exempel är Nasca. Från staden Cuzco härskade Inkan över ett välde som spände från nuvarande Chile till Colombia. Landet erövrades av conquistadorerna under ledning av Francisco Pizarro. Den tidigare inkan Huayna Cápac hade dött, förmodligen i någon smittsam sjukdom som spanjorerna fört med sig. På sin dödsbädd utsåg Inkan sin son Atahualpa till arvtagare vilket ledde till stridigheter mellan honom och halvbrodern Huáscar. Ledningen av landet kom därför att kraftigt försvagas och spanjorernas erövring underlättades. Spanjorerna tog också hjälp av folkstammar som låg i konflikt med inkafolket. Indianerna är fortfarande i majoritet i Peru. Quechua samt aymara är indianstammar som räknar sina anor till inkariket.
Från slutet av 1960-talet och under 1970-talet styrdes Peru av militären. År 1980 inledde den maoistiska gerillarörelsen Sendero Luminoso (den lysande stigen), en kampanj med upprepade terrorattentat mot människor och egendom. Striderna som destabiliserade hela landet och försvagade ekonomin blev allt intensivare, och nådde även till huvudstaden Lima. Basen för gerillarörelsen var provinsen Ayachucho. Rörelsen sökte stöd bland befolkningen i Ayacucho, vilket till en början hade viss framgång. Främst på grund av att den peruanska landsbygden under många årtionden var eftersatt och den politiska makten främst inriktat sina insatser på städerna. Efter några år var situationen ohållbar med anfall mot myndighetspersoner, polismyndigheter och även mot landsbygdsbefolkningen. I kampen mot terroristerna användes militära styrkor och striderna under de följande åren kom att bli blodiga med övergrepp från båda sidor. Den ekonomiska krisen och verkan av de ständiga terroristhandlingarna försvagade kraftigt landets utveckling. I mitten av 1980-talet ställdes hoppet till den unge och karismatiske presidenten Alan García Pérez. För att förbättra landets ekonomi minskade han betalningarna av utlandsskulden. Det förbättrade situationen på kort sikt, men gav sedan upphov till en hyperinflation som nådde 7 000 procent per år. Mot slutet av 1988 genomgick landet en allvarlig ekonomisk kris. År 1990 valdes Alberto Fujimori till president och då förbättrades Perus ekonomi något. I april 1992 gjorde presidenten en statskupp som fördömdes internationellt. President Fujimori hade räknat med militärens stöd och kunde också sitta kvar. Under Fujimoris ledning intensifierades kampen mot terrorismen. Flera aktivister fängslades under de närmast följande åren. Som ett resultat av gerillans aktiviteter har mer än 30 000 människor dödats och ekonomiska värden förstörts för 20 000 miljoner dollar. Trots ett ökat missnöje med Fujimoris regim omvaldes han 2000, men avsattes senare samma år på grund av korruptionsskandaler. Nya val hölls 2001 och Alejandro Toledo blev ny regeringschef och president. En sannings- och försoningskommission tillsattes för att utreda brott mot de mänskliga rättigheterna som ägt rum under tiden 1980–2000 i Peru. Lima Limas läge utsågs trettondedag jul 1535, så det ursprungliga namnet ”Ciudad de los Reyes” syftar på de tre vise männen. Staden grundades samma år den 18 januari av Francisco Pizarro. Namnet ersattes senare med Lima som är en förvanskning av namnet på floden Rimac som rinner genom staden. Båda namnen förekom på kartor under en period. En sägen i Lima säger att de invaderande spanjorerna frågade lokalbefolkningen om det bästa stället att bygga en stad. Lokalbefolkningen pekade som hämnd ut platsen där Lima ligger. Många anser att klimatet i Lima är det sämsta i hela Peru. Några mil söder om Lima är det betydligt soligare väder. La Plaza Mayor (Stora torget) är den centrala platsen i Lima. Det är också den plats där Francisco Pizarro grundade staden. På torget har några av de viktigaste händelserna i landets historia ägt rum. I början fanns här små affärer och handelsutbyte. Torget har varit plats för tjurfäktningar och har också använts som avrättningsplats under inkvisitionen. Torget omges av regeringspalatset, kommunalhuset, katedralen och ärkebiskopens palats. Det var på Plaza Mayor den 28 juli (numera Perus nationaldag ) 1821 som självständigheten proklamerades. Torget hette tidigare Plaza de Armas. Cuzco
Cuzco var huvudstad och kulturellt och religiöst centrum för Inkariket. Den mest betydelsefulla byggnaden var Solens tempel (Inti-Huasi) som låg i tempelområdet Qoricancha. Cuzco hade uppifrån sett formen av en puma, där befästningen Sacsahuaman utgjorde huvudet. Efter Inkarikets fall 1533, då den spanske conquistadoren Francisco Pizzaro intog staden, följde en snabb ombyggnad. De gamla templen raserades och nya kyrkor byggdes. Det finns spår av detta i stadens arkitektur. Koloniala byggnader har gamla inkatempel som grund och stenblock från inkatiden har återanvänts. Kyrkan och klostret Santo Domingo byggdes på det gamla inkatemplet. Urubambadalen Detta var Inkafolkets heliga dal – El Valle Sagrado de los Incas. Genom dalgången flyter Urubambafloden, som på några ställen når en bredd på 25 m. Dalgången har ett tillflöde av otaliga vattendrag som rinner ner i raviner och små dalar. Inkafolkets heliga dal sträcker sig mellan de små samhällena Pisac och Ollantaytambo. Här finns ett stort antal arkeologiska minnesmärken och byar med infödda bergsindianer. I Pisac och Chinchero finns traditionella marknader. Till fästningen Ollantaytambo nådde spanjorerna i sin jakt på Manco Inca, men stoppades i en häftig strid. Dalen var uppskattad av Inkan tack vare sitt speciella klimat och sina geografiska kvaliteter. Den har en av de bördigaste jordarna i Peru och här odlas den bästa majsen. Järnvägen Cuzco-Machu Picchu En av Sydamerikas mest kända järnvägslinjer. Sträckan slingrar sig ner från Cuzco längs Urubambafloden till Aguas Calientes vid Machu Picchu. Den smalspåriga järnvägens rälsbredd är 1 m, vilket ger tåget en vaggande gång. Tåget startar från Cuzco kl 6 på morgonen och återvänder kl 19 på kvällen. För att ta sig upp 800 m ur den dal där Cuzco ligger, börjar tåget med ett antal småsträckor i zick-zack. Färden vaggar sedan vidare via Poroy och följer dalgångarna ner mot Ollantaytambo och allt varmare områden. Ombord serveras coca-te som hjälp mot höjdbesvär och fika. Machu Picchu Machu Picchu ligger 80 km nordväst om Cuzco och anses ha byggts omkring 1440 av inkan Pachacuti. Staden var bebodd fram till den spanska erövringen av Peru 1532. Spanjorerna kom aldrig till Machu Picchu och hade inte heller någon kännedom om stadens existens. Arkeologiska fynd visar att detta inte var en vanlig stad. Snarare ett slags lantställe för inkan och hovet, med ett stort palats och tempel. Man uppskattar att det maximalt kan ha bott 750 personer i staden och troligtvis ett mindre antal under den regniga säsongen. Man har funnit 173 skelett och vad som hänt dem är höljt i dunkel. Platsen anses ha valts med tanke på dess unika läge och geologiska förutsättningar. Den är byggd på en 500 m hög bergstopp, med stupande sidor åt nästan alla håll. Machu Picchu övergavs av okända skäl och glömdes bort, förmodligen på grund av att dess funktion gick förlorad efter den spanska erövringen. Staden återupptäcktes 24 juli 1911 av Hiram Bingham, en historiker från Yale University i USA. Han kom att skriva en mängd böcker och artiklar om Machu Picchu. The Lost City of the Incas blev en bästsäljare. På grund av otillgängligheten och vegetationen har staden bevarats under så lång tid. Machu Picchu upptogs 1983 på UNESCO:s världsarvslista. UNESCO har uttryckt oro för att de omkring 400 000 turisterna som besöker Manchu Picchu varje år orsakar världsarvet skada. Peruanska myndigheter menar att massturism undviks eftersom det är så krävande att ta sig hit. Titicacasjön |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||
| Om Thabela Travel | Resevillkor | Evenemang | Konferens | Biståndsprojekt | Länkar |
|
|||||
|
|
|
|||||||
|
|||||||||
|
Ecuador
har fått sitt namn från Ekvatorn som korsar landets
norra del. Landet är ett av de minsta i Sydamerika med en yta
något större än Norrlands. Trots sin förhållandevis
lilla yta så har Ecuador en häpnadsväckande variation
av geografiska regioner och naturtyper. Anderna utgör regionen
La Sierra som skär genom landet från norr till söder
med två parallella höjdryggar och ett högland på
upp till 3 000 m. Det finns ett tjugotal vulkaner med höjder
omkring 5 000 m, varav flera är temporärt aktiva. Den
vackra kägelvulkanen Cotopaxi på nästan 6 000 m
är världens högsta aktiva vulkan. Öster om Anderna
breder låglandet El Oriente ut sig på en tredjedel av
landets yta. Här börjar den västliga delen av Amazonasbäckenet
och det stora regnskogsområdet. Väster om Anderna mot
Stilla Havet ligger låglandet La Costa. Här är det
betydligt torrare än i El Oriente och längst i söder
övergår vegetationen till öken. Galapagos ligger
100 mil västerut i Stilla Havet. Även om Ecuador ligger
på båda sidorna av ekvatorn så är det inte
ett av de varmaste länderna i Sydamerika. En stor del av landet
ligger på hög höjd med måttliga nederbördsmängder.
I El Oriente och vid kusten är det tropisk värme. I Amazonas
och i norra delen av La Costa regnar det ofta kraftigt. Ecuador
drabbas, precis som de övriga områdena vid Sydamerikas
stillahavskuster, av den varma strömmen El Nino. Den uppenbarar
sig med jämna mellanrum och orsakar stora förändringar
i vädret.
Galapagos
upptäcktes 1535 av Fray Tomás de Berlanga. Öarna
var då obebodda. Thor Heyerdahl fann på 1950-talet krukskärvor
av sydamerikanskt ursprung som visade att folk tidigare varit här.
Denna teori är fortfarande kontroversiell. Öarna tillhör
Ecuador som annekterade området den 12 februari 1832. I september
1835 kom Charles Darwin till Galapagosöarna och stannade fem
veckor. Han studerade geologi och biologi på fyra av öarna.
Hans forskning resulterade i teorin om naturligt urval.
Peru
var från 1533 till 1824 ett spanskt vicekonungarike. Efter
en självständighetskamp mot Spanien som varade flera år
och även berörde andra länder i Sydamerika blev Peru
självständigt. Lördagen den 28 juli år 1821
utropades Perus självständighet av argentinaren Jose San
Martin.
Cuzco
ligger i sydöstra Peru och är beläget uppe i Anderna
på 3 400 m. Här bor ca 300 000 invånare. Namnet
Cuzco betyder navel på inkaspråket quechua. Man beräknar
att staden Cuzco grundades omkring 1 200 e Kr, men det finns inga
skriftliga källor att tillgå. Först med den 9:e
inkan Pachacuti på 1400-talet, blir tidsangivelserna mer tillförlitliga.
Är
Sydamerikas största sjö, på gränsen mellan
Peru och Bolivia. Yta: 8 288 kvkm. Sjöns största längd
är 192 km och den har en bredd av 50 km på mitten. Titicacasjön
ligger på en höjd av 3 812 m och är därmed
världens högst belägna seglingsbara sjö. De
viktigaste öarna är Taquile, Amantani och Soti på
den peruanska sidan och Titicacaön (även kallad Sol) och
Luna på den bolivianska sidan. Titicacaön har gett sjön
dess namn och var en helig plats för inkafolket. På sjön
ses uroindianernas vassbåtar, kallade totoras. Ekologiskt
sett är området mycket speciellt och 1978 bildades därför
ett naturreservat, till största delen bestående av vassvegetation.
Här finns ett rikt fågelliv med cirka 60 olika arter.
Den typiska vegetationen består av 4 m hög totoravass.
Sjön lider för närvarande av kraftig tillväxt
av guama, en vattenväxt med långa rötter som har
invaderat sjön.
