Resebeskrivning >> Utflykter >> Hotell >> Prisuppgifter >> Fakta om landet

Papua Nya Guinea

 

 

Papua Nya Guinea

Historia

De första invånarna på Nya Guinea tros ha anlänt från Sydostasien för ungefär 60 000 år sedan. De levde ofta i små isolerade grupper vilket förklarar den stora mängden språk som talas på ön idag. Européer kom till ön för första gången 1526. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var ön föremål för en kolonial dragkamp mellan Storbritannien och Tyskland som delade på territoriet. Efter första världskriget administrerades PNG av Australien under ett mandat från Nationernas förbund från 1920 och fram till den japanska invasionen 1942. I början av 1944 inleddes en återerövring av japanskt ockuperade områden på Nya Guinea i fyra steg under ledning av den amerikanske generalen MacArthur. Efter andra världskriget behöll Australien sitt mandat, men nu under FN. Papua Nya Guinea blev självständigt 16 september 1975.

Statsskick

Papua Nya Guinea är en parlamentarisk demokrati med den brittiska drottningen som statsöverhuvud. Drottningen representeras av en generalguvernör som innehar sitt ämbete i sexåriga mandatperioder och nomineras av parlamentet.

På grund av det stora antalet politiska partier och markant självständiga parlamentsledamöter har ingen regering sedan självständigheten 1975 suttit en hel femårsperiod. Nuvarande premiärministern Sir Michael Somare - tillika landets förste premiärminister - har nu dock god chans att bli den förste. Han återkom till makten 2002 och blev omvald i valet våren 2007.

Ekonomi

Papua Nya Guinea har en tvådelad ekonomi. Ungefär 85 procent av befolkningen lever i den informella ekonomin på självhushållning med jordbruk och fiske. Den mindre del av befolkningen som deltar i den formella ekonomin är huvudsakligen sysselsatt inom offentlig sektor, i gruvindustrin, tjänstesektorn eller tillverkningsindustrin. Under senare år har allt fler människor flyttat från landsbygden in till städerna, vilket lett till ökad arbetslöshet, sociala problem och ökad kriminalitet. I stadsområdena är kriminaliteten ett stort problem och försiktighet är ett måste.

Gruvdrift och oljeproduktion är huvudinkomster för landets ekonomi, och står för 60 procent av exportinkomsterna. En annan viktig inkomstkälla är jordbruksprodukter, i synnerhet kopra, kaffe, palmolja och kakao. Export av skogsprodukter, som tidigare var en huvudnäring har minskat på senare år. Öns främsta naturtillgångar är guld, koppar, silver, naturgas och olja.

Geografi

Papua Nya Guinea är ett bergigt land, och dess högsta punkt är Mount Wilhelm som når 4 509 m ö h. Landet ligger i ett område där många kontinentalplattor möts, och det finns därför ett antal aktiva vulkaner där och utbrott sker relativt ofta. Även jordbävningar och tsunamier förekommer. Landet består främst av den östra delen av ön Nya Guinea där även de största städerna som huvudstaden Port Moresby och Lae ligger. Vidare tillhör en rad ögrupper landet. Papua Nya Guinea ligger i en av de få regioner nära ekvatorn som upplever snö.

Klimat

Bästa tiden (torraste) att besöka Papua är mellan maj och oktober, men man får dock alltid räkna med regnskurar när man besöker Papua.

Flora och Fauna

Landet täcks till stor del av regnskog och stora våtmarker. Sydkustens vegetation inkluderar, bland annat, mangroveträsk, sagopalmer, eukalyptusträd och akacia. På höglandet finns stora alpina grässlätter och hedar samt unika barrskogar. Man har identifierat mer än 2 500 olika arter av orkidéer.

Faunan är starkt diversifierad och bland däggdjuren finns, bland annat kuskus. Även fågellivet är rikt, mer än 600 olika arter har identifierats, bland annat kasuari, olika papegojor och kungsfiskare, kronduva och givetvis de sällsynta paradisfåglarna.

Perukfolket

Hulifolket, eller Perukfolket, har bott i de södra högländerna de senaste 600 åren och de 65 000 hulierna är indelade i många olika klaner och underklaner. Hulifolket ser familjen i ett brett perspektiv och i denna ingår halvbröder, kusiner och halvsystrar. De lever på jakt, samlande av växter och jordbruksodling. Främst sötpotatis, men även majs, potatis och kål. De är dessutom mycket företagsamma och driver affärsrörelser över hela landet. Men och kvinnor lever separat, ogifta män bor i speciella grupphus. Hulifolket är polygamister, men det gäller bara män. Kvinnor får bara ha en make åt gången. Giftermålen är ofta arrangerade och brudens familj får hemgift, oftast i form av grisar. Kvinnans roll är att föda upp barnen och grisarna. Ofta gemensamt. Liksom att se efter åkern och trädgården. Pojkar lämnar mamman i tio årsåldern för att leva med pappan. Skilsmässa är ovanlig, men kan ske om inte kvinnan kan få barn. Då får också mannen tillbaka grisarna han gav som hemgift.

Sepikfloden

Sepikfloden är öns längsta flod den ormar sig fram genom en mycket varierande och spännande natur. Träskområden, djungel och bergstrakter. Den är 1 126 km lång och har använts av flodens invånare under tusentals år. Den har format den mycket speciella kultur som finns längs floden. Det var en tysk upptäcktsresande, Otto Finsch, som år 1885 gjorde den fantastiska floden och dess krigiska stammar känd utanför Nya Guinea. Japanerna dominerade hela floden under andra världskriget, men lade ned vapnen i Wewak år 1945 efter ett mycket tufft krig mot de allierade i den besvärliga terrängen.

Regnskog

Tropisk regnskog kännetecknas av att det råder konstant regn och ganska hög temperatur. Dygnets medeltemperatur ska alltid vara över 18C. Träden är höga med stora trädkronor och växter tätt. Årstidernas växlingar är inte märkbara. Växtligheten är tät men just vid marken är det relativt glesbevuxet. Det är bara där kronorna inte berör varandra som ljus når ner och det liknar en djungel. Det är vindstilla, luktar mögel och förruttnelse. Marken är ofruktbar. Vind finns endast uppe vid trädkronorna. Stora djur är ovanliga på marken. De djur som finns kännetecknas av att de är kräldjur, kryp, klättrar eller flyger. Kännetecknande för regnskogen är att den är extremt artrik både när det gäller växter och djur. Det beräknas också att där fortfarande finns flera miljoner arter av växter, insekter och mikroorganismer som fortfarande är oupptäckta av vetenskapen. Regnskogarna på jorden ligger som ett sporadiskt, brett bälte kring ekvatorn. De finns främst i Centralamerika och Västindien, norra halvan av Sydamerika, Centralafrika samt Sydostasien inklusive Nya Guinea. De minskar dock hela tiden i storlek på grund av människans skövling. Det finns två typer av regnskog, tropisk regnskog och tempererad regnskog.

Top