Malaysia

Historia

Malaysia blev självständigt år 1957 – som Malajiska Federationen – efter att ha varit en brittisk koloni sedan slutet av 1700-talet. Dessförinnan hade portugiserna koloniserat Malacka-halvön sedan år 1511 och holländarna avlöst dem år 1640. Genom sammanslagning 1963 med Singapore, Sabah* och Sarawak* bildades Malaysia. Två år senare lämnade Singapore den nya malaysiska statsbildningen.

*ligger på ön Borneo

Statsskick

Malaysia är administrativt indelat i 13 delstater samt tre s.k. federala territorier, Kuala Lumpur, den nya huvudstaden Putrajaya, samt ön Labuan. Av delstaterna är nio ärftliga sultanat med en sultan som överhuvud, medan övriga fyra, Penang, Melaka, Sabah och Sarawak – styrs av en guvernör utsedd av statschefen. Statschef är kungen. Denne väljs enligt en unik rotationsprincip för en tid av fem år, av och bland de nio sultanerna. Statschefen har främst ceremoniella och representativa funktioner.

Klimat och geografi

Två vindsystem påverkar nederbörden, nordostmonsunen ger extra regnmängder från oktober till mars och särskilt i Sarawak och de östra delarna av Sabah. Sydvästmonsunen ger regn i övriga tider på året. Gråmulet väder och översvämmade floder är typiskt för denna period. Det inre av Sarawak har den högsta nederbörden på 3 500-5 000 mm/år. De bästa skördarna får man vid en nederbörd på under 2500 mm årligen. Oljepalmer och gummiträd trivs dock bra i väta så därför odlas de med framgång i Malaysia. Sydvästmonsunen inträffar under april till augusti och då regnar det framför allt i Västmalaysia. Man talar om två årstider i Malaysia: en regnsäsong och en regnigare säsong.

Det konstanta varma vädret med regn då och då är inte bra för jordbruket. Jorden är inte särskilt näringsrik. När temperaturen ligger runt 24 C eller högre som medel sjunker näringsämnena i jorden längre ned. Jorden här är djupt brunröd och det är mycket lera och järn i den. Historiskt sett har detta betytt att landet aldrig har kunnat försörja en stor population. Temperaturerna och regnet har skapat en avslappnad livsstil där man jobbar tidigt på morgonen och förmiddagen och aldrig går ut i middagssolen.

Kuala Lumpur

Från att ha varit en liten bosättning expanderade Kuala Lumpur enormt på 1880-talet i och med tennfyndigheter och idag har Malaysias huvudstad drygt 1,5 miljoner invånare. Staden är sedan 1974 federalt territorium. Många anser att ”Kulan”, som hon kärvänligt kallas, utgör just den blandningen man skulle vilja ha mellan Singapores gröna lummiga parker (men nästan för kliniska miljö) och Bangkoks mustiga asiatiska puls (men alldeles för stökiga trafik).

Enbart ett begränsat antal människor kommer varje dag upp i Petronas Twin Towers, den byggnad som är en av världens högsta och som finns belägen i Kuala Lumpur. Då kommer man heller inte upp till toppen (452 m) utan enbart till gångbron som sammanbinder de två tornen på 170 m höjd. Kvarteren kring tornen är utmärkta shoppingkvarter.

Sabah

Den näst största delstaten i Malaysia är känd som ”landet under vindarna” för att monsunen aldrig når hit ner. Sabah är mycket varierat både vad gäller natur och kultur. Här finner man världens största blomma, rafflesian, som kan bli upp till en meter i diameter, orkidéer, kannaväxter och rhododendron som är endemiska i Sabah. Här bor Sumatra-noshörningar, orangutanger, elefanter, flygande ekorrar, ett antal olika apor för att inte tala om alla Borneos olika fåglar.

Sabahs befolkning är lika heterogen som dess fauna. Här finns ett trettiotal olika folkgrupper som använder över femtio olika språk. Den största befolkningsgruppen är Kadazan (ca 30 %) huvudsakligen jordbrukare. Andra grupper är murut (delvis jägare), paitan och bajau (kustfolk). Den största icke ursprungliga befolkningen är kineserna och mot slutet av 1700-talet kom européerna. På 1900-talet har filippinska invandrare ökat i antal. Sabahs befolkning är till 25 % kristet. Animism förekommer. På Malaysias fastland finns övervägande muslimer.

Sabahs största stad Kota Kinabalu ligger på östkusten och har ca en halv miljon invånare.

Sarawak

Sarawak är Malaysias största delstat och upptar 38 % av nationens territorium. Sarawaks natur liknar i mångt och mycket Sabahs. Dess befolkning är lika varierad men består av andra folkslag. Här finns minst 26 olika etniska grupper, var och en med sitt egna språk. Bland de mest kända finner vi iban, bidayuh, kenyah, murut och penan. Penan-folket är det enda som än idag lever som nomadiska jägare och samlare. De flesta andra folkslag lever bosatta i långhus och livnär sig på svedjebruk av risodlingar. Detsamma gäller Sarawak ifråga om religion. Sarawak är känt för att många av urprungsfolken tills långt in på 1900-talet var huvudjägare.

Sarawaks största stad Kuching, ibland kallad katternas stad, ligger på östkusten och har nästan 600 000 invånare.

Rafflesia

Rafflesian växer i Malaysia och Borneo. Blommans doft påminner om ruttet kött och har som funktion att locka till sig insekter som därigenom befruktar dem. Växten saknar blad och det enda man ser av plantan är den stora blomman. De parasiterar på liansläktet Tetrastigma (Vitaceae) och blommar året runt. Rafflesian fick sitt namn efter samma man som upptäckte Singapore, Sir Stamford Raffles. Botanikern som gjorde honom sällskap hette Dr. Joseph Arnold, som i sina memoarer utnämnde denna växt till den växt som har världens största blommor.

Nepenthes

Växter av släktet Nepenthes (kannrankor) finns framför allt i Sydostasien. Det finns cirka 80 olika arter och en mängd hybrider. Hela växten är täckt med nektarproducerande körtlar, som är särskilt talrika vid kannornas vingar, på locket och kring öppningen av kannan. Insekter attraheras av nektarn, dricker av den och blir berusade. De förlorar fotfästet och ramlar ner i kannan. Där drunknar de i enzymsoppan och blir snart förvandlade till näring åt växten. Små insekter kan bli uppätna på några timmar. Det säjs att man funnit råttor och till och med apungar i kannorna! Trots växternas mordiska beteende finns det många smådjur som lever inuti kannorna och livnär sig på nektarn och de fångade djuren.

Orangutang

Orangutangen är en människoapa som lever i regnskogen på öarna Sumatra och Borneo i Indonesien och Malaysia. Den har orangebrun, ganska lång päls och långa armar. Till skillnad från de andra två stora människoaporna (gorillan och schimpansen) som finns i Afrika lever orangutangen i Asien. Orangutangerna är de mest trädlevande av människoaporna. De tillbringar nästan hela sin tid i träden och gör ett nytt bo i träden varje kväll. Vuxna hannar är omkring 1,4 meter långa och väger upp till 82 kilogram. Orangutangen är utrotningshotad, främst på grund av att dess naturliga biotop, regnskogen, håller på att försvinna på grund av skogsavverkning. Mycket av denna avverkning är olaglig då den sker i nationalparker. Ett annat stort problem är olagligt infångande av orangutangungar för försäljning som husdjur. Vanligen dödas ungens mor när ungen rövas bort. Namnet orangutang kommer ifrån det malajiska uttrycket Orang Hutan som betyder skogsmänniska.

Näsapa

Näsapan är en art som tillhör familjen markattartade apor, vilka alla är bladätare. Hanen hos näsapan har en stor näsa som kan bli upp till 17 centimeter lång, och som tros ha tillkommit genom sexuellt urval. Näsapan är foderspecialist, och föredrar frukter av olika slag. Ovanligt för en apa är att näsapan gärna simmar, och utmattade näsapor har till och med återfunnits flera kilometer ute till havs.

Ibanfolket

Ibansläkten bor i ett långhus på pelare med en stor sovsal. De odlar peppar, gummi och kakao. Aubergineblomman och halstatueringen indikerar att de tillhör ibanfolket. Blomman är första tatueringen som varje ung man gör. För varje äventyr görs en ny tatuering. En erfaren man med ett händelserikt liv är därför täckt av tatueringar. Ibanfolket var huvudjägare fram tills 1950-talet. Tills dess var bästa brudpriset en skalle, men nu betalar man med pengar istället.

Papua Nya Guinea

Historia

De första invånarna på Nya Guinea tros ha anlänt från Sydostasien för ungefär 60 000 år sedan. De levde ofta i små isolerade grupper vilket förklarar den stora mängden språk som talas på ön idag. Européer kom till ön för första gången 1526. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var ön föremål för en kolonial dragkamp mellan Storbritannien och Tyskland som delade på territoriet. Efter första världskriget administrerades PNG av Australien under ett mandat från Nationernas förbund från 1920 och fram till den japanska invasionen 1942. I början av 1944 inleddes en återerövring av japanskt ockuperade områden på Nya Guinea i fyra steg under ledning av den amerikanske generalen MacArthur. Efter andra världskriget behöll Australien sitt mandat, men nu under FN. Papua Nya Guinea blev självständigt 16 september 1975.

Statsskick

Papua Nya Guinea är en parlamentarisk demokrati med den brittiska drottningen som statsöverhuvud. Drottningen representeras av en generalguvernör som innehar sitt ämbete i sexåriga mandatperioder och nomineras av parlamentet.

På grund av det stora antalet politiska partier och markant självständiga parlamentsledamöter har ingen regering sedan självständigheten 1975 suttit en hel femårsperiod. Nuvarande premiärministern Sir Michael Somare – tillika landets förste premiärminister – har nu dock god chans att bli den förste. Han återkom till makten 2002 och blev omvald i valet våren 2007.

Ekonomi

Papua Nya Guinea har en tvådelad ekonomi. Ungefär 85 procent av befolkningen lever i den informella ekonomin på självhushållning med jordbruk och fiske. Den mindre del av befolkningen som deltar i den formella ekonomin är huvudsakligen sysselsatt inom offentlig sektor, i gruvindustrin, tjänstesektorn eller tillverkningsindustrin. Under senare år har allt fler människor flyttat från landsbygden in till städerna, vilket lett till ökad arbetslöshet, sociala problem och ökad kriminalitet. I stadsområdena är kriminaliteten ett stort problem och försiktighet är ett måste.

Gruvdrift och oljeproduktion är huvudinkomster för landets ekonomi, och står för 60 procent av exportinkomsterna. En annan viktig inkomstkälla är jordbruksprodukter, i synnerhet kopra, kaffe, palmolja och kakao. Export av skogsprodukter, som tidigare var en huvudnäring har minskat på senare år. Öns främsta naturtillgångar är guld, koppar, silver, naturgas och olja.

Geografi

Papua Nya Guinea är ett bergigt land, och dess högsta punkt är Mount Wilhelm som når 4 509 m ö h. Landet ligger i ett område där många kontinentalplattor möts, och det finns därför ett antal aktiva vulkaner där och utbrott sker relativt ofta. Även jordbävningar och tsunamier förekommer. Landet består främst av den östra delen av ön Nya Guinea där även de största städerna som huvudstaden Port Moresby och Lae ligger. Vidare tillhör en rad ögrupper landet. Papua Nya Guinea ligger i en av de få regioner nära ekvatorn som upplever snö.

Klimat

Bästa tiden (torraste) att besöka Papua är mellan maj och oktober, men man får dock alltid räkna med regnskurar när man besöker Papua.

Flora och Fauna

Landet täcks till stor del av regnskog och stora våtmarker. Sydkustens vegetation inkluderar, bland annat, mangroveträsk, sagopalmer, eukalyptusträd och akacia. På höglandet finns stora alpina grässlätter och hedar samt unika barrskogar. Man har identifierat mer än 2 500 olika arter av orkidéer.

Faunan är starkt diversifierad och bland däggdjuren finns, bland annat kuskus. Även fågellivet är rikt, mer än 600 olika arter har identifierats, bland annat kasuari, olika papegojor och kungsfiskare, kronduva och givetvis de sällsynta paradisfåglarna.

Perukfolket

Hulifolket, eller Perukfolket, har bott i de södra högländerna de senaste 600 åren och de 65 000 hulierna är indelade i många olika klaner och underklaner. Hulifolket ser familjen i ett brett perspektiv och i denna ingår halvbröder, kusiner och halvsystrar. De lever på jakt, samlande av växter och jordbruksodling. Främst sötpotatis, men även majs, potatis och kål. De är dessutom mycket företagsamma och driver affärsrörelser över hela landet. Men och kvinnor lever separat, ogifta män bor i speciella grupphus. Hulifolket är polygamister, men det gäller bara män. Kvinnor får bara ha en make åt gången. Giftermålen är ofta arrangerade och brudens familj får hemgift, oftast i form av grisar. Kvinnans roll är att föda upp barnen och grisarna. Ofta gemensamt. Liksom att se efter åkern och trädgården. Pojkar lämnar mamman i tio årsåldern för att leva med pappan. Skilsmässa är ovanlig, men kan ske om inte kvinnan kan få barn. Då får också mannen tillbaka grisarna han gav som hemgift.

Sepikfloden

Sepikfloden är öns längsta flod den ormar sig fram genom en mycket varierande och spännande natur. Träskområden, djungel och bergstrakter. Den är 1 126 km lång och har använts av flodens invånare under tusentals år. Den har format den mycket speciella kultur som finns längs floden. Det var en tysk upptäcktsresande, Otto Finsch, som år 1885 gjorde den fantastiska floden och dess krigiska stammar känd utanför Nya Guinea. Japanerna dominerade hela floden under andra världskriget, men lade ned vapnen i Wewak år 1945 efter ett mycket tufft krig mot de allierade i den besvärliga terrängen.

Regnskog

Tropisk regnskog kännetecknas av att det råder konstant regn och ganska hög temperatur. Dygnets medeltemperatur ska alltid vara över 18C. Träden är höga med stora trädkronor och växter tätt. Årstidernas växlingar är inte märkbara. Växtligheten är tät men just vid marken är det relativt glesbevuxet. Det är bara där kronorna inte berör varandra som ljus når ner och det liknar en djungel. Det är vindstilla, luktar mögel och förruttnelse. Marken är ofruktbar. Vind finns endast uppe vid trädkronorna. Stora djur är ovanliga på marken. De djur som finns kännetecknas av att de är kräldjur, kryp, klättrar eller flyger. Kännetecknande för regnskogen är att den är extremt artrik både när det gäller växter och djur. Det beräknas också att där fortfarande finns flera miljoner arter av växter, insekter och mikroorganismer som fortfarande är oupptäckta av vetenskapen. Regnskogarna på jorden ligger som ett sporadiskt, brett bälte kring ekvatorn. De finns främst i Centralamerika och Västindien, norra halvan av Sydamerika, Centralafrika samt Sydostasien inklusive Nya Guinea. De minskar dock hela tiden i storlek på grund av människans skövling. Det finns två typer av regnskog, tropisk regnskog och tempererad regnskog.