Kryssning Alaska och Kanada ÄNTLIGEN är det dags för mig att besöka Kanada, till ytan, ett av väldens största länder. Alaska, den otillgängliga landmassan som ingen ville veta av en gång i tiden… Något som idag har ändrats helt, och jag är förväntansfull över att få uppleva detta område och allt vad det innebär. När […]

25 maj 2018
Alaska

Kryssning Alaska och Kanada

ÄNTLIGEN är det dags för mig att besöka Kanada, till ytan, ett av väldens största länder. Alaska, den otillgängliga landmassan som ingen ville veta av en gång i tiden… Något som idag har ändrats helt, och jag är förväntansfull över att få uppleva detta område och allt vad det innebär.

När jag packade inför resan hade jag bara en tanke i huvudet och det var, varmt. Jag ska packa så varmt som möjligt så jag slipper frysa. Och regnkläder såklart, vi skulle ju ändå till Alaska. Att vädret kunde växla från en härlig vårdag till en regnig höstdag visste jag sedan innan, men jag hade aldrig kunnat tro att vi skulle få högsommarvärme bättre än den svenska sommaren. Packningen visade sig alltså vara helt fel när Vancouver och Whistler bjöd på strålande sol.

När vi landar i Seattle vid klocka åtta på kvällen lokal tid är det mitt i natten i Sverige. Vi hämtas upp med en transferbuss som tar oss direkt till hotellet, The Westin. Det är ett Sheratonhotell där fördetta president Barack Obama brukar bo under sina besök i staden. Vi var alla trötta efter resan och bestämde oss för en tidig kväll med en god nattsömn för att ladda upp inför allt spännande som komma skall.

Seattle må va känt som staden där det alltid regnar, men dagen till ära bjuds vi på ljusa moln blandat med blå himmel. I staden finner vi huvudkvarteren för många företagsjättars så som Microsoft, Starbucks och sedan 1994 även nätbutiken Amazon. Det var även här som William Boeing etablerade sin flygplanstillverkning redan i början av 1900-talet. Företaget är idag ett av världens största bland flygplanstillverkare, men flyttade sedan sitt huvudkontor till Chicago av skattetekniska skäl. Utöver detta finner vi här även Seattles kända landmärke, Space Needle. Ett 184 meter högt utsiktstorn som byggdes i samband med världsutställningen 1962.

Vi färdas vidare, passerar landsgränsen och åker in i Kanada med sikte på Vancouver. Staden som var värd för Vinter-OS år 2010. Vårt första stopp blir alpbyn Whistler. När vi står där, omringade av de mäktiga bergen, burriga trähusen och där pubarna gömmer sig vid var och varannan husknut, slår det mig direkt hur mycket denna mysiga plats påminner om vårt svenska Åre.

För mig som älskar utsikter och vyer var den en självklarhet att åka med liften upp för att ta del av den mäktiga panoramabilden. Skidbackarna här används året runt, när snön smälter förvandlas de till vackra vandringsleder eller branta backar och banor för mountainbike.

På vår resa passerar vi även Shannonfalls, ett vanligtvis väldigt mäktigt vattenfall. Dock har det, på grund av den kraftiga torka som drabbat British Columbia den senaste tiden, varit ett väldigt mjukt fall. Vår guide berättar för oss att vi ska hållas oss på de markerade stigarna, området har mycket björnar och han visar oss de smarta soptunnor som gjorts för att hålla både björn och tvättbjörn borta.

Den 28 augusti kliver vi ombord på Norwegian Sun, vårt hem de kommande 7 dagarna. Detta är ett fartyg som verkligen lever upp till sitt namn då vi fick fantastiska dagar i Glacier Bay där solen strålade och bjöd oss på vykortsfina bilder

Den första morgonen väcks jag vid 7 tiden av att det ropas ut i högtalarna att det står björn på strandkanten och spanar på oss. Jag slänger mig ur sängen och springer upp på däck, men jag var tyvärr inte snabb nog. Väl uppe på däck inser jag att det är dags att stiga upp och ta vara på dagen. Kameran kommer vara med i högsta hugg och det gäller att hålla sig ute på däck för att inte missa något. Vi kryssar oss igenom viken och fram till de mäktiga glaciärerna. Runt oss simmar fullt med sjöuttrar och vi hade turen att få se valarna spruta vatten innan de dök ner i havet och fenan vinkade oss hejdå.

Kanada_Alaska_blogg

Jag tror jag spenderade 5 minuter i min hytt under färden i viken och självklart var det då de ropade i högtalarna att vi kunde se björn vid strandkanten igen. Jag gör ett nytt försök och skyndar upp på däck med bättre lycka denna gång. Det känns nästan som att björnarna står och vinkar till oss när vi passerar i ett lugnt tempo.

Ju längre norrut vi kommer desto mer gör sig packningen rättfärdig. Temperaturen sjunker snabbt och vantarna kommer väl till pass. Vi har kommit fram till Ketichikan, porten till Alaska. Staden har ca 8000 invånare och en dag som denna, när 4-5 fartyg ligger inne samtidigt, dubblas invånarantalet för några timmar. Här byter vi fartyg och kliver i stället ombord lilla Totem Princess där Kapten Jeff styr. Han tar med oss ut på havet där vi passerar Alaskas äldsta fyra samt största samling av totempålar. Laxarna hoppade runt oss och det var knappt man trodde sina ögon när de studsade på vattnet. Det är honorna som hoppar upp och landar på sidan för att lättare få ut sin rom. När laxarna börja hoppa betyder det att de är påväg tillbaka till sötvattnet de en gång kom från för att lägga sina ägg och sedan ”somna in”. Jag ser mig omkring och stannar upp och ser mot himlen och trädkronorna. Vi spanar efter den vithövdade havsörnen och ser den ett flertal gånger, både i trädtopparna och med utfällda vingar flygandes i luften.

 

Kanada_Alaska_blogg

 

Till Skagway kom guldgrävare med ångbåt för att söka lyckan under slutet av 1800-talet då guldådrorna i Klondikeområdet upptäckts. Vi har tagit oss hit på ett aningen bekvämare sätt och i ett större fartyg. Vad är ett besök i guldgrävarstaden Skagway utan ett försök i att vaska guld? Vid floden Klodike i Glacier Creek berättar en lokal guide hur vaskningen gick till förr i tiden. De stora maskinerna har självklart gått i pension, men de finns kvar vi platsen än idag för att hålla historien vid liv. Vi får en undervisning i konsten av att vaska guld av vår fransktalande lärarinna som förklarar att tekniken är betydligt mer avancerad än den sil jag använde som barn i ån nedanför mitt barndomshem. Skaka, skaka, ta vatten skaka av, om och om igen. Efter lektionen var det dags att testa våra nyfunna kunskaper och vi blir vi tilldelade varsitt fat för att genomföra slutprovet. Jag skakade och tog vatten om vartannat och tillslut lyckades jag vaska fram hela 2,5 grains i guld vilket motsvarar 19,04 dollar. Dessa guldbitar pryder nu min hals i en fin berlock och är ett minne från resan till Kanada och Alaska som jag alltid kan bära med mig.

 

Är ni intresserade av att veta mer om vår fantastiska resa till Kanada och Alaska kan ni klicka här eller kontakta mig på [email protected]

 

Lämna en kommentar

Din epost kommer inte att vara synlig. Obligatoriska fält är markerade med *.

Liknande inlägg